Syftet med den här studien var att bedöma relationen mellan insatserna av de distala senfästena, muskelbältena och innervationsmönstret i muskeln abductor pollicis longus (APL) och extensor pollicis brevis (EPB). De övre extremiteterna på 31 frusna kadaver dissekerades under förstoringsglas för att beskriva fördelningen av den bakre interosseusnerven (PION). Antalet och fördelningen av distala tendinösa glidinsatser av APL-muskeln var varierande. Två ytliga och djupa distala sengrupper noterades. Uppdelningen i ytliga och djupa muskulära delar av APL var vanlig (87 %). EPB-muskeln bestod i allmänhet av en muskelbuk och en senhåla (93,5 %). PION:s innervation av APL- och EPB-musklerna klassificerades i fem typer. Den specifika innervation mellan ytliga och djupa muskulära delar av APL-muskeln, den specifika innervation av de djupa muskelbucklorna och oberoendet av de ytliga och djupa distala senorna i APL-muskeln är argument som talar för att APL-motorenheten har en komplex funktionell roll i tummexekonstruktionen. Man har dock inte observerat något oberoende av senfästena i de två distala sengrupperna och ingen korrelation mellan antalet senfästen och muskelbältena eller innervation. Dessa begränsar den funktionella rollen för de två oberoende ytliga och djupa muskulotendinösa APL-motorenheterna. Användningen av APL-senen för interpositionsartroplastik, för senöverföring eller senetranslokation verkar logisk, särskilt om man använder en av de två distala senorna.